Vi började snacka om att gifta oss redan i fjol somras. Eftersom allt känns så rätt och de känslor vi har för varandra bara växer så kändes det och känns fortfarande som ett helt naturligt steg att ta.

Det var bara att komma överens om ett datum. Vi tänkte först på den 24 juli eftersom just siffran 24 är så ”VI”: blev ihop den 24 juni 2005 och förlovade oss den 24 december samma år, så varför inte gifta oss den 24 juli 2007?! Det råkade nu vara en onsdag och mitt i industrisemestern… ”Attans!”, tänkte vi. Hm… 7 juli då? Är en lördag och rätt tidigt på månaden… plus att det är rätt magiskt att gifta sig på det datumet. Varför? Ja men hallå! 070707… three times lucky! Så därför fick det alltså bli den 7 juli.

Att det blir i kyrkan här i Holmsund behövde vi aldrig diskutera. Det var klart som korvspad att vi ska gifta oss där. Ett litet enkelt kyrkbröllop för enbart våra nära och kära. Efteråt en liten enkel mottagning i församlingssalen bredvid kyrkan. Bo-Johan fixade bokningarna av både kyrkan och församlingssalen redan på hösten 2006. Kändes tryggt. Tills vi avslöjade för mina syskon att vi ska gifta oss. De blev jätteglada och började fråga om middagen och festen som ska räcka långt in på småtimmarna… jaha ja… där sprack den tryggheten. Vi fick helt enkelt börja se oss om efter en annan lokal och våra blickar föll på Sandviksteatern här i Holmsund. Vi hörde oss för om det var ledigt den 7 juli 2007 och det var konstigt nog det, så vi bokade den lilla lokalen (plats för runt 70 pers) med tillhörande kök. Kan nämnas att vi sedan även fått veta att vi även kan nyttja den stora lokalen utan extra kostnad. Vi avbokade församlingssalen.

Våra gästlistor bara växte och växte… ett tag trodde vi att de aldrig skulle få ett slut men när vi kom upp till 71 personer tillsammans så drog Bo-Johan i nödbromsen. Vi skulle vilja bjuda alla vi känner men tyvärr så är det ju inte möjligt. Tillsist blev det i alla fall ca 50 inbjudningskort som gick iväg ut över Sverige. Vi är nu väldigt nyfikna på att se hur många som tackar ja.

Bröllopstårtan… ujujuj. Det var inte lätt att välja hur den ska se ut inte. Ska det vara en stor eller många små? Vem ska göra den, vi eller ett konditori? Vi hade hoppats på att få den gjord hos ”Nisses” här i Holmsund men han lurade oss så det fick bli ”Mekka” inne i Umeå som nu fått den stora äran att göra vår extremt fina bröllopstårta. Som dekoration på tårtan vill vi gärna ha nått som känns som ”vi”, dvs. inte det traditionella brudparet som brukar stå på bröllopstårtor men frågan är vad ska vi välja… Som ni kan se så har vi några att välja bland. Vårt första val kan vi tyvärr inte ta för vi blev blåsta på konfekten av företaget. Gissa om vi har grinat blod över det!

Ett känsligt kapitel i all planering är bordsplaceringen. Dels så vill vi blanda min släkt med Bo-Johans och även blanda unga med gamla, men även hålla på etiketten när det gäller bordsplaceringar vid bröllop. Inte alltid det lättaste kan vi lova. Vi gör i alla fall vårt bästa.

Här är den slutgiltiga gästlistan till bröllopet!
KLICKA HÄR

Vi blir 45 st! Härligt! Alla är så varmt välkomna så!

Allt rullade på och vi hade som koll på allt när jag gick och bröt foten i januari. Dålig timing till tusen! 6 veckor i gips och en fotled som nu inte gör annat än värker… ja det vill säga den andra fotleden alltså, den som jag inte bröt i år. Nåja, hur som helst så gör detta att allt spring på stan och i affärer på jakt efter både kläder och annat blir en pina… för Bo-Johan. Själv åker jag då rullstol. Vi tog oss i alla fall till Öhlunds blommor här i Holmsund i jakt på en brudbukett. Blomsterhandlaren tyckte vi skulle komma tillbaka i maj/juni, lite närmare inpå själva bröllopet. Vi var där i februari, visst sa jag det?

Det är en punkt på vår "att-göra-lista" som vi inte har löst än, och det är det här med förevigandet av själva högtidsdagen. Med andra ord: vi saknar en fotograf/videofilmare. Vi vill båda två ha det på bild men vem kan vi fråga? Hmmm... Nåja det är ju ännu några skälvande dagar kvar.

När vi berättade för Bo-Johans mamma att vi skulle gifta oss fick vi en varm välsignelse följd med ett: ”Det var väl på tiden.” Då hade vi varit ihop i 15 månader. Det kändes otroligt roligt och skönt att höra. Även från Bo-Johans pojkar fick vi tummen upp. För mig personligen kändes det extra skönt.

Vintern 2006/2007 började vi gå runt bland Umeås guldsmedsaffärer i jakt efter passande bröllopsringar. Precis som när vi valde förlovningsringarna så hade vi samma ringsmak även denna gång. Nu i våras så fick vi hem dyrgriparna som ligger i tryggt förvar. En punkt mindre på listan alltså.

För några veckor sedan var vi hos sömmerskan för den 1:a provningen. Efter att ha kravlat mig uppför trappan så fick jag mig ett gott skratt... men enligt Bo-Johan så såg jag fin ut. Kanske dags för nya glasögon älskling!

Sömmerskan gör ett
otroligt bra jobb och
nu ser vi med spänning
fram till nästa
provning, då med det
rätta tyget... ooooooo!

Okej nu är brudbuketten beställd. Tänk att det är cirka ett halvår sen vi var på Öhlunds blommor första gången. Tiden går bra fort ibland. Hur som helst, sommarblommor med rosor lär det bli. Få se vad blomsterhandlaren kan trolla ihop. Han är jättebra på sånt!

Om man kikar in i Bo-Johans
garderob kan man tro att han
är ett kakmonster. Hela
garderoben är full med kakor!
De är alla till bröllopsfesten...
jo Bo-Johan lille, de är det!

Vi har även hamstrat champagnen till bröllopet. Jisses vilken fest vi skulle kunna ha! Kakor och champagne!

Vi var på andra provningen idag. Nu börjar det likna slutprodukten och WOW en sån härlig färg på tyget! Kände mig nästan som
Askungen ett tag...
Det är nu minst en
provning kvar, sen är
plagget klart!

å midsommaraftonen sökte jag och Bo-Johan oss ut till Täfteå för att ha ett powpow med mina syskon ang deras insatser under bröllopsdagen. Under öknens bränheta sol och med
gamar svävandes över oss så fastställde vi med stränga miner vem
som gör vad den 7 juli... och ett dygn senare var vi överens:
jag och Bo-Johan svarar på prästens frågor, och vi ska svara "JA"
bestämdes det. Nä sanningen att säga så var mina syskon helt
överens med mig och Bo-Johan och vårt "kör-schema".
De hade inga invändningar alls faktiskt... vilket är underligt när
det rör sig om stammen "Lundmark".

Så nu tuffar vi på i allt snabbare hastighet mot B-dagen
(Bröllopsdagen alltså).

Tredje provningen avklarad. Fattas bara en liten men ack så viktig detalj nu innan det är dags att pröjsa. Det blir väldigt snyggt och fint och vackert... men sen om jag passar i det, ja du DET är en helt annan sak. Inte lätt att klä en flodhäst... eller en blåval för den delen.

Oboy oboy nu har vi hämtat nyckeln till festlokalen så nu får mina syskon höra av sig när dom har tid att hjälpa oss att ställa i ordning. Vi åker nog dit på måndag och börjar så smått... fasiken snart smäller det ju gott folk!!!

På söndageftermiddag invaderades vår lägenhet av mina syskon och syskonbarn. De skulle ha en "Svenhippa" för oss (en kombinerad svensexa och möhippa). De rusade in sjungandes "Jag må du leva...". Undrar om inte de hade haft nån förfest innan de kom till oss...

Nåja. Det hela gick ut på att vi, var för sig skulle tillaga dels en
romantisk frukost och en romantisk efterrätt med de råvaror som de
hade med sig (som t ex. kokosnötter) och även skriva en romantisk dikt.
Allt detta på enbart 45 minuter. Nu är det ju så här att det är Bo-Johan
som står för matlagningen i detta hushåll så mina syskon ville testa och
se så att jag kommer att kunna fö honom i framtiden. En del hakor
tappades när jag enkelt svepte ihop en tallrik mjölk med flingor,
kokte 2 ägg, stekte korv och även skar itu en tomat! Ha! Snacka om kockproffs!

Fast kokosnöten gick jag bet på... fick inte upp den. Bo-Johan tänkte köra sin kokosnöt i mikron men se det fick han inte. Det han lagat till mig var så fint och gott. Syntes verkligen att han har vanan inne... men han åt glatt min mat också, så det så!

Bröllopsveckan inleddes med ett besök hos Ölunds damfrisering här i Holmsund. Ja man måste ju ansa peruken en aning före den stora dagen! Så nu är vi så fiiina så i kalufserna.

Eller vad tycks? ;-)

Onsdagen innehöll dels hämtning och betalning av "plagget". Känns faktiskt lite pirrigt när jag tänker på att om nån dag så ska jag ha "det" på mig! Huuu!

Sedan på onsdageftermiddag var det generalrepetition i Holmsunds kyrka.

Dags att "walk the walk and talk the talk". Gick bra, eller hur my loverboy? - "Yesch", svarar en något natttrött herre (kl är just nu över midnatt... ooo, spöktimmen!). Nu kan vi iaf den biten... någorlunda bra.

Nu i eftermiddags (torsdagen) så var det dags att göra Sandviksteatern i ordning. Vi fick hjälp av mina syskon och syskonbarn. De har gjort ett FANTASTISKT jobb och både jag och min älskling Bo-Johan är väldigt tacksamma för all den hjälp vi får. Ska bli väldigt roligt att få komma in i festlokalen på lördag och bara njuta.

På fredagen efter vi hämtat Bo-Johans mamma på flyget tog vi limonsinen in till hotell Plaza i Umeå.

Vi fick rum 13, på våning 13. Gissa om vi hajjade till när vi hörde det. På bilden här ovan är vårat rum det med svart fyrkant runt. En himmelsk utsikt över Umeåälv hade vi. När vi åkte hissen så fick vi även där se ut över björkarnas stad (glasfönster hela vägen). Klicka här om du vill följa med på en sväng.

 

 

Ja gott folk då är denna berättelsen slut... och en ny tar vid. Hoppas alla ni som läst och följt med på resan haft det minst lika skojigt som vi.

Om ni vill så kan ni även läsa om själva bröllopet också.

Ha det gott folks!